Usch!
Jag orkar inte mer nu...idag har jag verkligen insett vad som menas med teflonhjärna. Så fort jag försöker peta in något nytt i min redan överfulla hjärna så åker liksom något annat viktigt ut...och ingenting fastnar! Finns det bara plats för en viss mängd information?
Jag försökte övervinna detta idag genom att lyssna på klassisk musik, världens bästa att plugga till - tantigt jag vet, men det funkar! Jag klarar liksom inte av att lyssna på musik med sång...då börjar jag bara sjunga med i texten och glömmer plugga. Därav klassisk musik.
Medan jag lyssnade på denna ljuva musik så tejpade jag ihop cirkus 17 A4-ark och lade mig sedan på dessa för att rita mina konturer. Nu har jag alltså mig själv fast på papper, känns faktiskt bra! Sedan har jag pysslat med att måla dit diverse ben, muskler, senor och annat. (Tur att jag har sparat min färgpennor från mellanstadiet!). Utöver detta har jag också producerat ytterligare 20 st "programledarkort", som jag kallar det, där man liksom kan förhöra sig själv på t.ex. musklerna i bålen. Mycket bra faktiskt och väldigt mycket smidigare att ha med sig ett gäng kort och hala upp på bussen istället för tre pärmar och fjorton böcker...
Nu ska min kära sambo och jag ta en kvällspromenad. Tänkte att det kan vara smart att andas lite frisk luft idag efter allt klippande och klistrande!
God kväll!
Jag försökte övervinna detta idag genom att lyssna på klassisk musik, världens bästa att plugga till - tantigt jag vet, men det funkar! Jag klarar liksom inte av att lyssna på musik med sång...då börjar jag bara sjunga med i texten och glömmer plugga. Därav klassisk musik.
Medan jag lyssnade på denna ljuva musik så tejpade jag ihop cirkus 17 A4-ark och lade mig sedan på dessa för att rita mina konturer. Nu har jag alltså mig själv fast på papper, känns faktiskt bra! Sedan har jag pysslat med att måla dit diverse ben, muskler, senor och annat. (Tur att jag har sparat min färgpennor från mellanstadiet!). Utöver detta har jag också producerat ytterligare 20 st "programledarkort", som jag kallar det, där man liksom kan förhöra sig själv på t.ex. musklerna i bålen. Mycket bra faktiskt och väldigt mycket smidigare att ha med sig ett gäng kort och hala upp på bussen istället för tre pärmar och fjorton böcker...
Nu ska min kära sambo och jag ta en kvällspromenad. Tänkte att det kan vara smart att andas lite frisk luft idag efter allt klippande och klistrande!
God kväll!
